Plockade fram en tennisboll av märket Kong, en sådan med en pip i. DEN var mycket omtyckt, Zorro fick mycket bättre fart, även om det var lite för svårt för att använda den som extern belöning då han gick ur de två sista portarna. Bollen vägrade han sedan lämna vidare till lillebror, så Zorro fick ta med sig den tillbaka till bilen. Nöjdare tollare får man nog leta efter!!
Eftersom tiden rann iväg så blev fick jag inte riktigt till den passivitet och lugn innan jag körde med Eddie. Galet dumt och något jag inte tänker göra igen, även om han höll ihop och faktiskt låg kvar och var mestadels tyst när jag sprang o ställde iordning hopp-hinder. Nästa gång ska vi ta det lugnt och fint, ingen träning innan lugn!
I alla fall så fick jag en mindre chock/surprise. Sist vi körde försökte Eddie krypa in under bommen på hopphindret. Så jag ställde ner höjden rätt mycket och körde ett hinder. Det gick utan problem, så vi la till ett till. Inte heller denna gång några problem. Det gick så pass bra att vi började köra med en vidare böj för att sedan snäva in den ganska snabbt och lägga till ännu ett hinder. Sjukt kul var det att han fattade så himla snabbt! Eddie fick öva en liten kortis på tighta svängar runt hindret innan vi packade ihop. Jättenöjd med båda killarna och så himla kul att köra agility. Hoppas på att kunna åka dit snart igen!