är dessa härliga, äventyrliga promenader. Känslan av att bara ströva omkring och upptäcka ny mark, nya stigar för att sedan ta ett kliv rätt ut i skogen bland ris, mossa och omkullfallna träd... åh så härligt det är!
1 Comment
Med träningsvärk i hela överkroppen
och ben och knän som krånglar var jag inte särskilt sugen på att ta någon längre promenad med hundarna i dag. Så Zorro fick en egen promenad med matte innan jag och Eddie drog ut på en cykel-tur där vi testade nya dragselen. Då Björkis-selen är lite för stor ville jag ha en annan till draget. Den här satt betydligt bättre på honom och det kändes som att han drog på lite mer. Nu körde vi bara en gång, en tur runt Sidsjön (ca 3 km) där vi gjorde några stopp och där han fick springa fritt emellanåt. Eddie skötte sig rätt bra, det enda minuset är att han är väldigt intresserad av dofter och har svårt att släppa andra hundar vilket orsakade tvärnitar för att ingen olycka skulle ske. Lyckligtvis fokuserar Eddie ganska bra större delen av dragturen, vi drog förbi flera gångare och han följer vägarna fint. Nu väntar jag bara på att MTBn ska komma hem så vi får testa den. Kanske blir det en tur imorgon också! Tänkte låta bilderna tala ganska mycket för sig själva men för att förklara lite så hade hundarna mycket egentid i går. Då Zorro kändes trött efter söndagens tävling så tog jag ut den energi-sprakande cockern på en längre tur tillsammans med kamera och en väska med dummies. Kan inte säga att vi gjorde något särskilt seriöst. Jag hade glömt visselpipan så det blev inge signal-träning som planerat utan istället lite cockersök och så fick han leta efter några dummies o öva på att gå ner i varv. Eddies nya dragsele kom även i går! Beställde denna skönhet från Dogmania och JA jag vet, lite overkill kanske med Sverige färger men jag kunde liksom inte hålla mig ;) Har ännu inte hunnit testa, men är lite sugen på att ta en tur, antingen med city-cykeln (mtbn är fortfarande inte helt ok), eller om jag vågar testa en liten joggingrunda.
Jag börjar se ett litet mönster i
mitt och Zorros tävlande. Det är nämligen så att om man inte tränar särskilt ofta, för att sedan stressig och nervös ramla in på tävlingsplatsen så resulterar det väldigt ofta i något smått kaotiska och ofokuserade lopp där i början. Något som sedan går över till betydligt mer fokuserade lopp och pallplatser! Debuten i hoppklass två gick av stapeln i Söråker, samma plats som vi tävlade på sist. Jag trodde vi kom dit i god tid, men se där hade jag fel! Small hade nämligen redan kört färdigt och eftersom Medium och Large kör banvandring samtidigt så hade jag missat banvandringen. Jävlar! tänkte jag och smög mig bort till speakerbordet där jag snällt bad om att få springa banan snabbt innan Large gick på. Turligt nog fick jag det medan de höjde från Medium. Två gånger hann jag gå igenom banan innan jag var tvungen att gå av. Lyckligtvis startade jag som nummer 8 av 9. Inte för att det hjälpte. Jag var JÄTTENERVÖS efter den starten och skakade i hela kroppen när vi gick på. Disken kom efter två hinder då Zorro tog tunnel istället för hopp. Nåja, två lopp kvar. Ge inte upp! Andra loppet startade vi som nummer 1. Men tyvärr tog matte sin hund för givet och fångade inte upp tollarn innan han siktade in sig på muren istället för däcket. En disk igen. Attans... Inför sista loppet startade vi som nummer 5. Nu jävlar. It's all or nothing. Nu skulle vi bara vräka på. Och helt plötsligt så hade vi tagit oss igenom vår allra första hoppklass två bana, NOLLADE! Vilken eufori, vilken glädje och stolthet!! Inte nog med det så placerade vi oss på en ANDRA PLATS! Tyvärr med 1.6 tidsfel, så en pallplats utan pinne. Men matte är nöjd ändå! Tänker försöka skärpa till mig och komma igång med träningen. Just nu är det så fullt upp i skolan så vi får se när det funkar. Men slalom och tightare svängar är något som kommer ligga i fokus, samt även "fällor".
I dag togs de allra första stegen ut på rallylydnadsbanan
Första debuten på en nästan helt ny plats, där jag också gick in och tävlade med en helt ny hund. Ja, eller ny och ny, men första gången som jag och Eddie någonsin befunnit oss i en tävlingssituation tillsammans. Zorro och jag har heller aldrig tävlat i Rallylydnad förut, så det var även debut för oss som rallyteam! Och hur gick det då? Tja. Vi kan ju summera som så.. Eddie behöver MINST ett halvår eller ett helt år på sig innan han går på någon tävlingsplan igen. Det var sååå mycket intressanta dofter på plan, otroligt roliga koner och så fanns det ju folk och hundar och skyltar att nosa på! Med andra ord gick det så kaotiskt som det bara kunde gå. Men jag hade heller inga förväntningar på honom. För Eddies del åkte vi dit för att skaffa oss lite erfarenhet av att vara med på en tävling och ha kul tillsammans. Och visst bjöd vi nog på ett par skratt ! För lakritstrollet började nämligen plocka konerna som stod i Spiralen. När matte försökte ställa tillbaka den ena tog han den bakom. Vi fastnade där en liten stund innan vi kom vidare där jag avslutade med ett sitt vid sidan och sedan sprang av planen med bus och gotte! Zorro var mycket mer samlad och fokuserad än lilleman. Däremot tror jag att han blev lite besviken när han upptäckte att vi inte skulle tävla agility utan något helt annat. Aldrig gått en hel bana utan belöning och med goda dofter som också störde Zorro, så lyckades vi ändå komma på precis godkända 70 poäng! Himla kul! På plus-sidan kan jag i alla fall säga att Eddie var duktig när vi sedan kom in i deras klubbstuga för värme och väntan på resultat. Han slocknade snabbt i min famn och brydde sig knappt nämnvärt trots att folk strömmade in och ljudnivån var hög och slamrig. För en gångs skull fanns det även folk som kände igen och visste vad en jaktcocker spaniel var! För första gången fick jag höra hur fin och snygg Eddie var, det som annars alltid brukar sägas till Zorro. Han fick också sin beskärda del av uppmärksamhet såklart ;) Men som sagt kul att folk häruppe känner igen en jaktcocker när de ser en! Minus-sidan för den här dagen var den kalla vinden som drog in och att det tog LÅNG TID innan allt kom igång. Samlingen för nybörjarklass dröjde hela 40 minuter efter avsatt tid. Sen tog det en lång stund innan prisutdelningen började. Van agilitymänniska så var inte tålamodet på topp, vi hade dessutom inga cash att köpa lunch för så hungern bidrog nog en del. Ändå en lärorik dag där vi träffade nya hundmänniskor och dessutom fick reda på att Sundsvall BK ska starta upp kurser i K9 Nosework !! När är oklart, men kursledarna skulle vara färdigutbildade i slutet av maj. Spännande!!
Nästan hela förmiddagen har spenderats utomhus.
Har varit så himla sugen på att spåra under flera veckor. Nu när Mariell kommit upp med resten av mina hundprylar och vädret var så himla fint bestämde jag mig för att tillgodose mitt "spårsug". Det blev två fältspår för Eddie och för Zorros del fick det bli lite dummyträning, ett sök och lite nötning på längre linjetag. Eddie skulle ha behövt lite mer rastning innan. Farten ligger på otroligt och han springer mer än spårar. Smart nog hade jag lagt första spåret ganska långt, ca 150 meter med två vinklar. I spåret la jag små godbitar, och även små "kinderäggshylsor" som jag stoppad korv i. De syns så bra i gräset och det blir liksom en andnings-paus och lite lugn mitt i spår-hysterin, något som jag ändå tyckte funkade bra. I spårslutet fick Eddie en kong-tennisboll, en sådan där med pip i. MYCKET uppskattat ! Får börja leta efter fler spårpinnar så att vi kan lära in dem på sidan av. Eddan gick dock inte direkt särskilt rakt utan spårade hit och dit. Tror att vinden kan vara en stark bidragande faktor då det blåste på en del. Men är jättenöjd med hans arbete! Andra spåret gick bättre och var något lugnare. Medan spåren låg till sig la jag ut ett sök till Zorro. Eddie fick sitta lös vid sidan av och titta på. Både stadga och passivitetsträning med andra ord. Han stod kvar och försökte inte ens springa efter när jag skickade Zorro. Min lilla räv jobbade på så bra. Han lyssnade t o m på mitt linjetags UT när han blev distraherad av tappat godis på marken i sökrutan. (fast han tog det på vägen tillbaka) Varvade även Zorros skick med att belöna lilleman, både godis och med tennisboll så att Zorro skulle få komma ner lite i varv. Inget tugg på dummien och fina avlämningar. Grymma hund <3 Helt underbara sådana här förmiddagar! Det ger så mycket glädje och energi, jag mår så himla bra efter sådana här träningspass <3 Ja i dag ska jag faktiskt ha skäll.
För jag var inte alls med i matchen under träningen. Mitt sinne var istället på lägenhetsvisning, middagsplanering, skoluppgifter och helt andra saker än mitt sprudlande lilla svarta troll som så gärna ville hälsa på Maija, Blaze och Tiger. Detta resulterade i att jag gick hela jäkla banan (idiotiskt) och pushade för alla moment. Hur jäkla korkat som helst, vilket jag ju insåg direkt efteråt. Och skämdes. REJÄLT. Jag borde ha insett redan efter första skylten att han behövde mer stöd, mer vägledning. Inget pockande, backande och pushande. Så onödigt. Men jag lärde mig i alla fall en läxa. Andra passet gick mycket bättre. Vi tog skylt för skylt, delade upp banan och belönade både under (med godis) och efter några skyltar (med lek). Resultatet blev en betydligt mer samlad cocker och en mer fokuserad matte. Däremot fick jag en sjuuuukt övertaggad tollare som suttit och väntat på sin tur medan Eddie kört. Så ja, där fick vi också "brasa ur" energin först innan vi kunde köra en hyfsat bra runda. Attityden var det ju i alla fall inget fel på <3 Summa sumarum; rasta hundarna ORDENTLIGT innan rallybana. Ta ett par djupa andetag och jobba lite med båda hundarna var för sig innan jag går in. Eddie ska dessutom ha mycket stöd och belöning för att bli mer säker och mindre hoppig och flamsig. Hoppas få till en till träning innan tävlingen på lördag! Jag har lite dåliga nyheter också. Knäna och benhinnorna börjar strula igen. Så någon mer löpning kommer det antagligen inte bli, till både min och Eddies stora sorg. Jag har ingen lust att få tillbaka den brännande smärtan eller ostabila knän som gör mig oförmögen att gå. Så... ikväll var jag och pojkvännen iväg och tittade på en cykel. Jag är nu stolt ägare till en röd och fin Merida mountainbike ! Den ska fixas till lite då en vajer gått sönder, men sen hoppas jag kunna komma igång med drag igen, fast denna gång på cykel! ;) Jag har ett par riktigt härliga besked att blogga om!
Först och främst kom Eddies röntgen resultat upp på SKK i dag. Trots att jag vakat över hunddata varje dag hann min uppfödare Sussie före mig o slängde iväg ett sms. Ett GLÄDJANDE sådant! För visst såg det bra ut, HD B och ED UA, vad mer kan man begära!! Blev så otroligt glad. Så himla skönt att slippa oroa sig!! Känns verkligen som att en sten släppte från mina axlar. Nu kan jag med gott samvete börja Agility träningen lite mer, om det passpassar. Den andra goda nyheten är att jag gått och vunnit en gratis utbildningsdag. Och inte vilken som helst, utan en hos Skandinaviska jakt och fiske!!! Utbildningsdagen går ut på att lära sig allt om jakt på gäss och duvor. Hur roligt som helst!!! Det blir ännu en motivering för mig att verkligen se till att öva massor i sommar o skjuta upp inför höstens jaktsäsong. Gud vad jag längtar! Y Vänta är något man får göra mycket i livet.
Vänta på valp, vänta på mognad, vänta på resultat. Just nu ligger jag och väntar på att bli frisk från vad-det-än-är jag fått i kroppen. Haft feber de tre senaste dagarna och varit mestadels soffliggande med huvudvärk och illamående. Jag väntar även på ett resultat. Ett sådant där resultat som kommer synas på SKK. Ett resultat som man liksom bävar men ändå längtar efter. Ett röntgen resultat på ED och HD. I går kämpade jag mig iväg till veterinären med båda pojkarna. Röntgen och ett-års-vaccination för Eddie, medan Zorro fick hjälp med hotspots som antagligen kommit efter badet i helgen. Ett mycket dyrt besök, 3 000 kronor + utköp av antibiotika. Men det är det värt, bara Zorro får bli fri från sin klåda och Eddie har fina resultat. Under dagen har vi knallat ut i skogen en kortis. Så skönt att bara kunna knata upp några hundra meter och sedan släppa killarna fritt i skogen så de får springa av sig. Eddie fick även göra ett cockersök bland riset, och vilka fina slag han gjorde!!! Ville nästan inte tro mina ögon, men nosen i backen och en fin liggande åtta. Värmde mattes hjärta <3 Efter lite vilande hemma tränade vi lite rallymoment också. Har ju fått höra att det kan vara bra att kunna "stå", något Eddie fick öva på medan Zorro övade på att sitta framför mig. Om någon som tränar/tävlar Rallylydnad har några tips/tricks inför tävling eller vad man ska tänka på vid träning får ni gärna hojta till! Jag tar emot alla tips jag kan få :) Då Eddie har kommit in i en till jobbig
tonårsperiod o vi hamnar i konflikter ville jag träna något som inte är lika kravfyllt och strikt som Lydnad. Eftersom spårgrejerna är kvar på ön och Agility är så pass tids- och materialbaserat så har jag riktat in mig på en helt "ny" sport. Nämligen Rallylydnad. Trion mötte upp Maija och aussisarna i en park i närheten för lite härlig träning. Maija har sådana där små rallyskyltar och tog med ett gäng så jag och hundarna kunde öva lite.. Vi började med passivitetsträning medan Maija körde med sina, sedan fick Eddie pröva Rally. Det första han gjorde var att dra sig hela vägen fram till skyltarna, så vi fick göra om några gånger för att få tillbaka fokuset. Med korv-belöning och en berömmande röst lyckades jag få upp hans fokus och ner med allt hopp och studs. Det funkade faktiskt bra! Tror Rally kan vara en bra inkörsport för en liten galen, flängig cocker som Eddie. Det är lugnt men fokuserat, jag är rolig trots en massa störningar kring oss. Dessutom är det betydligt mindre kravlöst, men ger mig även bra verktyg för andra sporter och även i vardagen. Vi fick lite med oss hem att öva på, moment för moment. Zorro fick även han köra lite bana. Han har ju följsamheten sen innan så det var inga större problem, bara några moment där han inte är van att bli belönad på. Matte har kört ganska mycket Sidan på sistone, så att sitta framför var lite konstigt.. Det är nämligen så att jag lite impuls-aktigt (som vanligt) anmälde oss till en Rallylydnadstävling om två veckor. Eftersom jag själv har så pass mycket i skolan så ville jag ha något som jag kan ta fram o öva på och ha roligt med när det passar. Dessutom hjälper en tävling mig att pusha för träning. Det blir som ett mål att fokusera på. Sen kommer vi bara åka dit för att skaffa oss tävlingserfarenheter (för min och Eddies del) och för att ha roligt! |
Läs om...en vardag som fylls av hundnörderi i alla dess former. Missat något?
February 2018
Kategorier
All
|