Fast innan dess hade jag hunnit åka till min gamla skola och lämnat in Z i en av boxarna och sett till att han vad bekväm där innan jag for vidare. Hade en bok presentation som faktiskt gick väldigt bra trots att jag förlagt mina anteckningar i väskan som låg kvar på skolan... Nåja, shit happens. Efter bytte jag väska, grabbade tag i hunden och åkte iväg till P18 och våran ända inomhuslokal här på Gotland. I väskan hade jag stoppat i en massa olika leksaker och två olika sorters godisar. Väl på plats pratade jag lite om Belöning och Lek, varför det var viktigt, hur man kunde variera belöningarna både med mat och leksaker, hur ofta, i olika situationer och även hur våran attityd till leken/belöningen kunde påverka hundens intresse för leksaken/godiset osv. Sen fick alla leka med sina hundar o jag gick runt o tittade på. Hjälpte en tjej i ettan som fick låna en annan tjejs hund, och fick henne att ändra attityd från "ja men lek med leksaken då lilla vovven? *viftar fram och tillbaka med en boll-i-snöre-leksak* till "Ja men om inte du ska ha den, då TAR JAG den! *drar emot och försöker vinna*. Det blev skillnad, Max (som sheltien hette) högg i mycket mer när hon la ner mer av sin själ i leksaken än bara viftade runt med den. Dock var det allra roligast, eller mest intressant, att hjälpa min kompis och hennes Sibirian Husky tik Queenie. Queenie ville inte leka, alls. Hon struttade efter men intresserade sig inte för leksaken, oavsett hur mycket Angelica försökte. Så då testade vi på något nytt. Agge hade någon typ av "hårtofs-snodd", den såg alltså ut som en tuss med massa hår, och denna band jag fast i ett snöre. Sedan visade jag den för Queenie och drog den längsmed golvet. Det fick verkligen önskad effekt! Q for efter "leksaken" och så fort hon tog tag i den och höll i släppte jag efter så hon fick "vinna" den lite, släppte hon den så fick hon fortsätta jaga den. SKITKUL tyckte Q, härligt tyckte matten ;)
Efter lunchen kom även Annie Björklund med och pratade om Terapihundar och skulle även senare lära ut lite Freestyle, dock hann inte jag och Z vara med på Freestyle delen då vi var tvugna att åka hem med vår andra hund som var på mammas jobb. Chico är inte särskilt van att vara med överallt så han hade svårt att koppla av så det var schysstas att åka hem med honom. Men i alla fall, Annie pratade på om Terapihundar, och jag blev faktiskt lite sugen på att göra det där testet för att se om Z skulle bli godkänd. Vi fick även göra två övningar, en där hunden skulle lära sig att lägga huvudet i knäet, och en där hunden skulle lära sig att inte ta saker på marken men utan att vi använde ordet NEJ. Annie förklarade det senaste med att ibland arbetar man med sin terapihund runt barn med autism, asperger osv. och säger man då NEJ i syfte att stoppa hunden från att ta något på marken, t.ex. medicin, så kan det barnet ta illa åt sig. Hon hade då varit så klyftig att döpa detta till Vill Du Ha Den? Så ifall någon sa så skulle hunden alltså inte ta vad-det-nu-var som erbjöds utan "be om lov". Skitsmart tycker jag! :)