Så fort jag har känt mig lite glad o att allt kommer ordna sig, så kommer det en käft-smäll från ingenstans och plötsligt verkar ingenting bli som planerat. Jag försöker hålla modet uppe, försöker diskutera och vara öppen.
Efter mycket om och men verkar det dock nu som att min vän Stephanie kommer att åka med mig upp och hjälpa mig att flytta. Vi ska se över bil-alternativ o båtbiljetter imorgon.
Packningsbiten har vi inte ens börjat med.. Även om jag o Mamma har gjort en lista på saker så kommer jag i alla fall inte få med mig allt första vändan. Men jag ska ju ner igen o hämta min röda efter två veckor. O då ska hundgrejer med upp också...
Känner hur mentalt trött jag blir av allt. Det är SÅ mycket att tänka på; resan, hundvakt, jobb, nycklar, litteratur... Att det dessutom blir kämpiga konflikter och tjafs gör det hela ännu värre.
Men jag har blivit mycket bättre på att plocka ur guldkornen i vardagen för att kunna hålla mig i balans. Imorse satt jag t.ex. i två och en halv timme nere på Lassis café med en god vän och pratade, grät och diskuterade. Vi hade bestämt sen innan att ses en sista gång innan jag drog. Kände mig så glad o stark när jag gick därifrån.
Doggsen har även dom fått hjälpa mig balansera upp vardagen. Vi tog en promenad längsmed havet trots att det blåser som bara den, mörka moln hängde över oss men det kom bara några droppar. Jag satte mig ner på stenstranden o andades ett tag, drog mina fina killar intill mig innan vi gick vidare.
Nu på kvällskvisten har båda hundarna fått varsitt träningspass. Eddie tog jag ut för ett litet cocker-sök. I början gick det lite trögt, men vi har inte gjort någon jaktlig övning på flera veckor och dessutom var det nog inte mycket doft där. Jag märker även att han är försiktig efter Orm-incidenten. Allt som liknar ormen gör honom mycket tveksam. Men när vi flyttade ner mot ängen trillade poletten ner och han började faktiskt göra ett ganska fint cocker-sök. Lyssnade jättebra på mig när jag kallade honom till mig och vi bytte sida. Därimellan bröt vi för lite fotpositions-träning o avlämningar. Vi tar två steg fram, ett steg bak på den biten... men det känns som att vi mest rör oss framåt!
Zorro fick sig lite hjärn-jympa med kulbanan istället. Han behöver öva på att vara lite mer stilla o peta på detaljer. Så korta träningspass där för att inte dra upp honom för mycket. Funderar på att börja med special-sök igen. Men det tåls att vänta lite till jag fått ordning på allt med flytt o diverse...