Först tänkte jag köra lite dummyträning vid vattnet med Zorro. Men då han blev alldeles för taggad, inte kom in till mig p.g.a. att han blev jagad av Lilleman o verkade allmänt på sitt "jag-gör-lite-som-jag-vill" humör så bröt jag efter ett kast. Ännu mer frustration, ska inget gå vägen idag?! Djupa andetag o sitta ner på filten jag lyckats få med mig för att kunna passivitetsträna med Lilleman. Stirrade ut över havet, sneglade på hunden o valpen som verkat hitta någon typ av torkad, seg strandväxt som dom slet i båda två. Ett leende spred sig över läpparna. Det kanske inte gjorde så mycket ändå att kameran var obrukbar, att det inte blev någon seriös apporteringsträning. Måste man knäppa bra bilder varje gång man är ute med hundarna o gör något? Måste man alltid visa omvärlden vad dom går miste om för att dom inte var med? Nej, det måste man inte. Inte lär Zorro gå under heller för att han inte får hämta saker i vattnet, snarare är det ju bara en jättebra träning på att man inte behöver jobba så fort man har vatten omkring sig.
Så jag njöt, njöt av solen, njöt av att se hundarna bara vandra omkring, leka o vara hundar. Zorro o Eddie nosade runt, hittade pinnar (eller i Zorros fall stockar) att bita på, släke att äta, grävde gropar så att sanden sprätte åt alla håll o kanter o tittade lyriskt upp på mig med hela nosen full av sand.. Jag fick till en passivitetsträning också med Eddie, dock inte på stranden då vi blev attackerade av små äckliga flugor som var överallt, kröp innanför kläder o ush!
Vi var ute i ca 2 timmar o när vi kom hem var hundarna helt tillfreds, fastän dom "bara" struttat runt på stranden o chillat i solen..
(Var ju tvungen ändå att knäppa liiiite bilder i alla fall.. ;) )