Idag när jag kom hem var mitt humör inte direkt det bästa. Jag kände mig fruktansvärt nere, och hade/har en allmänt dålig dag. Men så när jag satte mig vid datorn så börjar Zorro liksom busmorra och rullar sig på mattan, då och då kikar han på mig och sedan ligger han helt still. Utan att kunna motstå kliver jag ner från stolen och vi börjar leka och busa. Efter lite bus, gos och en och annan blöt puss mådde jag EN MILJON gånger bättre. Tänk vad lite en hund behöver göra för att få en människas tankar och känslor att ändras...
Efter busandet drog vi oss ut än en gång till Nyhamn för lite viltapportering. Nu hade jag med mig två kråkor, en and och även två duvor. Först testade vi sök, men denna gång gick det lite trögt. Har märkt att jag har en väldigt kinkig liten räv som tycker det blir väldigt äckligt med blöta fåglar haha! Mattes lilla räv. Men sedan gick det lite bättre men linjetag. Han spontanapporterade t o m en duva! Finaste hunden<3