törs jag säga det... men faktiskt HELT OK. Lite mer än så t o m . Men jag är nästan rädd att erkänna det, för det har varit så sjukt jobbigt så himla länge nu, känns fortfarande som om allt balanserar på en knivsegg och att minsta lilla lutning åt fel håll kan skapa obalans. Så jag trippar fram på tårna, försöker att samla kraft från dessa bra dagar så jag orkar stå emot när dom jobbiga kommer igen. Zorro finns som alltid vid min sida, min lilla guldklimp lämnar aldrig min sida. Imorgon vankas Agility, förra helgen blev det inget p.g.a. att jag helt enkelt inte orkade. Jag kom knappt ur sängen och kände bara NEJ TACK. Men det ska bli kul och härligt att få se och träffa kursarna igen!! Och självklart att få träna med Lo, nu är jag ju i princip frisk så nu behöver jag inte hålla tillbaka heller. Nästa vecka börjar redan fyllas med saker att se fram emot. Bl.a. ska jag hålla föredraget om Lek och Belöning för hundeleverna på Gute på onsdag. Ska bli mycket roligt och härligt att träffa lite Gutehund folk! :)
Passar på att ladda upp lite bilder från gårdagens promenad med Emma, Farin och Candy.
Bjuder på en ny-uppladdad video från förra året när vi tränade lite stå-på-händer