PANG! Det kom som en blixt från klar himmel när jag lämnade Rosendals ridhus efter agility träning och kurs. Herregud det är ju det HÄR jag lever för!! Hundlivet, det aktiva roliga underbara hundlivet med alla dessa aktiviteter! Jag satt ärligt talat i ett rus hela vägen hem. Så himla underbart! Och en sådan kontrast till hur jag kände mig imorse. Men jag tvingade mig upp och ut. Och är SÅ glad för det. Nybörjarkursen gick jättebra, tycker det är så himla roligt att se hur hundägare med deras hundar går från att inte ens kunna hoppa över hinder till att klara en enkel klass 1 bana. Glädjen liksom smittar av sig när dom står där och ler för att hunden har klarat att ta första porten i slalomet, hoppat rätt genom däcket eller bara hoppade över ett hopphinder! Känner mig mycket förväntansfull och spänd på denna grupp nybörjare som jag ska få följa :)
Och så var det ju träning med Z efteråt! Jag medger att jag var ganska nervig faktiskt. Jag hade ju ingen aning om hur det här skulle gå, det var ju ett bra tag sen jag och Zorro körde agility ordentligt. Minnena från förra året i träningshuset gjorde sig även påminda; Zorro som sprang fram till andra hundar, morrade åt hanhundarna och korsade hela ridhuset för att komma fram till en tik. Zorro som var helt blockerad från att överhuvudtaget fokusera på något annat än just allt omkring. Men jag sa åt mig själv att ta djuuupa andetag och ta det som det kommer, inte pressa på för hårt. Vi stod en stund och väntade, calming down a notch. Sen gick vi in på plan. Första stationen var hopp-gunga-hopp-hopp-tunnel-hopp. Jag prövade först gungan enskilt, för att se hur mycket Zorro kom ihåg, om han överhuvudtaget ville ta den. Inga problem, sa Zorro. Visserligen sket han totalt i KF och sprang bara av. MEN han tog den! Så vi körde om, och sedan släppte det. KF började ta form igen! En gång slog han verkligen ner framtassarna ner i marken och tittade på mig med viftande svans, underbara hund <3 Sedan fortsatte han med sitt fina flyt hela träningspasset. Det var väl kanske endast på däcket när vi kom i en sned vinkel som han tog ett annat "hål" än genom själva däcket. Men vi gjorde om till det blev rätt och så var det fixat. Zorro kändes verkligen jättebra, med jättefint flyt och när matte väl började komma ihåg och kom igång med handlingen så lyssnade han utmärkt. Det vi dock kommer lägga mest krut på blir nog ändå KF, sneda vinklar ingångar på t.ex. slalom och däck och mer säkerhet på säcken. Sen hoppas jag såklart på att öva upp min handling! Längtar redan till nästa gång, sååå taggad!! :D