Eller ja det händer hela tiden saker, men nu händer det lite roligare grejer som man faktiskt kan uppdatera bloggen om ;) Jag har blivit tillfrågad om att hålla en agilitykurs för nybörjare genom Visby BK så nu har jag suttit i plitat ner kursinnehåll, datum, antal gånger och gjort en PDF inför teorin. Diskuterade med Maria på skolan lite mer om kursen då hon ska vara med och hjälpa till med bl.a. KF. Kursen ligger uppe för anmälan på VBKs hemsida, så nu hoppas vi på att kursen ska få in några anmälningar och sen startar den redan nästa vecka! :) Det ska bli SÅ kul!! Även om jag inte tycker att jag är någon ordentlig "instruktör" så älskar jag ändå att hjälpa andra att komma igång, vilket ni som följt denna blogg ett tag vet sedan innan.
Passade även på att be Maria kolla igenom Zorro. Hon masserade, klämde och kände på honom och förutom lite muskelspänningar här och var så hittade hon inget fel. Det känns skönt att veta eftersom jag varit lite orolig för det i och med våra joggingturer. Men då vet jag att det är fritt fram på den fronten i alla fall! Gäller bara att jobba upp viljan att springa med mig också..
Jag och Z träffade även Emma och hennes lillasyster Ida. Emma hade med sig sina hundar då hon bett mig om hjälp med träning inför utställning (Ja, det känns lite märkligt att folk vänder sig till mig för att be om råd och hjälp..). Hur som så tog vi en promenad ner till Almedalen där jag tittade på hur hon förde Farin och Candy och gav, med hjälp av dom få egna erfarenheter jag har, lite tips och råd. Då Emma skulle ställa ut båda hundarna samtidigt så kommer jag även ställa upp som utställare åt lilla Farin den 5 Maj, ska bli väldigt intressant då jag inte har någon som helst erfarenhet av små hundar! Får se hur det går med tanke på att Farin är lite stingslig också, vill absolut inte pusha henne så att hon blir rädd. Vi håller tummarna här också på att det går bra!
Måste bara få "skryta" lite om en grej som hände imorse när jag och Zorro väntade på bussen in till stan. Solen sken och efter att ha rastat honom lite så ställde jag mig mot busskuren och njöt. Zorro satte sig först (lös) framför mig precis som han brukar. Han vet vad som väntar när vi står där. MEN! Så helt plötsligt så bara lägger han sig ner och man kan verkligen se hur AVSLAPPNAD han är, han bara ligger där o tycks njuta han med. Det kändes så JÄVLA klockrent!! En så himla stor skillnad från dom första gångerna när vi skulle åka buss. Då var han som en rabiat piraya, bet och slet i mina kläder, morrade och skällde för att få igång mig. Passivitet var verkligen inte hans grej. Och nu detta! Åh jag blev så glad över att se den attityden hos honom!! Inte för att han inte har klarat av att vänta på bussen tidigare, han har varit lugn och tyst ända sedan 2:an på gymnasiet, men han har dock aldrig LAGT sig ner. Faktum är att han är så lugn och stilla på bussen att folk inte märker att det finns en hund ombord förens vi ska gå av. Då tittar dom helt förvånat och verkar tänka; nej men vart kom den hunden ifrån??! DET är stunder jag känner mig riktigt stolt över min lilla räv!