Bara titta framåt, försöka att glömma det som gör ont, i alla fall för tillfället för jag är inte stark nog att ta in det i min tankeverksamhet. Jag är för sårbar. Att tänka på allt som hänt eller på alla saker jag hade velat uppnå detta år, både hos mig själv men även med Zorro, gör bara ont och man kan ju inte spola tillbaka tiden, so why dwell on it?
Nej istället ska vi blicka framåt! Tänker dock inte avslöja några framtidsplaner än, hehe. Vet dock att jag säkerligen kommer gå emot mina ord, men vem orkar kämpa 24/7?