på jobbet kom en välbehövlig ledig dag. Dock sov jag fruktansvärt dåligt inatt vilket gjorde att mina planer raserades lite idag då orken inte fanns.. Bl a hade jag tänkt springa lite med Zorro, träna lite freestyle eller apportering. Men mina krafter tog slut efter en timmes promenad vid Muramaris. Så istället åkte vi förbi Zoomarket o inhandlade lite ben, for införbi staden en snabbis och sedan åkte vi hem. Kameran fick åka med trots regn o mulet. Det är så himla mysigt att gå vid Muramaris, där man går både genom skog o längsmed havet en bit. Zorro sprang hit och dit, var överlycklig och fick posera lite för kameran! Vi busade loss han och jag. Det var så himla skönt att bara vara vi två, bara få strosa omkring utan tidspress. Zorros glädje smittade av sig, jag blev alldeles varm inombords av att se honom busrusa och stråla av glädje. För att vi var ute tillsammans, för att vi gjorde något, för att det var en härlig o rolig skog vi gick i ? Vad vet jag, glad var han i alla fall, min lilla skit <3
O skratta fick han mig också att göra. När jag försökte fota lite gröna växter medan jag satt på en bro vid en liten å stod Zorro först vid min sida o tittade på. Men plötsligt hör jag ett plask och i kameralinsen ser jag bara hur han trampar ner o plaskar med tassarna o hugger i vattnet PRECIS där jag fotar. Kvar blev bara en grumlig nertrampad dypöl... tack, pälskling ! Han är en liten diva, en FOTO-diva den där räven. Har man kameran med sig är det HAN man ska fota, o ingenting annat! ;)