dom senaste dagarna har varit turbulenta på sitt eget vis, mentalt uttröttande o nedtryckande. Sånna dagar är jag otroligt glad över att jag har mina fina hundar som skänker mig glädje varje dag.Jag flyr mer än gärna in i deras värld av bekymmerlöshet o totalt förtroende. Att se dom tillsammans lättar trycket inom mig lite grann. Det känns som om att allt bara rusar förbi i en rasande fart. Jag hinner inte riktigt med samtidigt som jag ändå vill att det ska gå framåt. Men någonstans måste man väl få stanna upp o se vart man hamnat, hur långt man kommit o hur långt man har kvar ... ?
P.g.a. turbulensen så har vi inte gjort jättemycket. Varit i stan o miljötränat o passivitetstränat. Varit nere vid stranden o lekt o busat. Zorro fick köra ett sök idag på en upp-plöjd åker medan Lilleman fick vara passiv. Längtar efter träningsdagarna med gutegänget o att få komma ut till BK o träna agility med Z. Snart.. snart!